Regn, regn färdas över oss. Algot Niklasson och förnyelseväckelsen

Algot Niklasson fick en nyckelroll i den väckelse som i december 1950 fick sitt genombrott, och under det kommande året spred sig i Pingströrelsen. Den kom att kallas förnyelseväckelsen och kännetecknades av förkrosselse och syndabekännelse hos de redan omvända. Redan i början av 1952 upphörde dock väckelsen.
Joel Halldorfs undersökning, som framställdes år 2004 som en uppsats i kyrkohistoria vid Lunds universitet, presenterar vilka faktorer som var avgörande för väckelsens bråda slut. Han sätter in väckelsen och dess förgrundsfigurer i sitt sammanhang och beskriver utvecklingen under den korta tid den varade.