Theofanes krönika

Theofanes krönika är en av Europas viktigaste källskrifter. Den skrevs i början av 800-talet och behandlar tiden 284 till 813. Den berättar om tilldragelser i östra medelhavsområdet med tyngdpunkt på Konstantinopel (Istanbul) och dess omgivningar. Det handlar om Romarrikets två sista århundraden och händelser som utspelade sig i Östrom, den stormakt som sedan följde. Här berättas detaljrikt om stridigheterna mellan olika riktningar inom kyrkan, från början av 300-talet till krönikans slut. Allt är återgett utifrån de ortodoxas synsätt. De kyrkliga förhållandena är ett av krönikans två huvudteman. Det andra temat är kejsardömets krig mot grannfolken, från olika germanfolk och slaver till inträngande turkiska steppfolk och slutligen araber och bulgarer. I krönikan förekommer också många beskrivningar av himlafenomen, farsoter och naturkatastrofer. Sålunda berättas det detaljerat om pesten i Konstantinopel år 746 och om en tsunami år 740 orsakad av jordbävningar och ett vulkanutbrott i Egeiska Havet. Krönikan sammanställdes av munken Theofanes. Han var född omkring 760 och dog i fängelse cirka 820. Familjen tillhörde huvudstadens översta skikt, vilket troligen medförde att han fick en god utbildning i det grekiska språket vid det kejserliga hovet.